Myter om panik
Det finns en rad föreställningar om panikattacker och vad som kan hända vid och efter en attack. De flesta är felaktiga. Eftersom känslan under en attack är så fruktansvärd så drar man ofta bristfälliga och dömande slutsatser om dess konsekvenser - om och om igen. Så här avdramatiserar Per Carlbring de vanligaste panikmyterna.

"Tänk om hjärtat går sönder"
Panikattackupplevelsen kan skilja sig ganska markant från de klassiska hjärtinfarktsignalerna. Huvudsymtomet vid hjärtinfarkt är en stark, tryckande eller krampartad smära i bröstet som inte försvinner. Smärtan strålar ofta ut i vänster arm, men kan även gå ut i höger arm, händerna, underkäken, magen och ryggen. Man kan känna sig andfådd, kallsvettig eller ha oregelbundna hjärtslag. Symtomen vid hjärtproblem är ofta sammankopplade med ansträngning. Det betyder att ju hårdare du anstränger dig desto värre blir symtomen och att symtomen kan lindras något vid vila. Det skiljer sig mycket från de symtom som upplevs vid panikattacker, vilka ofta uppkommer i vila. Paniksymtom kan även uppkomma under ansträngning, eller förvärras när man motionerar, men de skiljer sig från de typiska symtom som uppkommer vid hjärtproblem eftersom de uppträder lika ofta i vila. Hjärtsjukdommar producerar alltid stora elektriska förändringar i hjärtat som kan registreras med hjälp av elektrokardiogram,  EKG. När man har en panikattack är den enda förändringen som sker en liten ökning av antalet hjärtslag. Har man gjort en EKG-undersökning och dessutom tagit blodprover och läkaren har sagt att man är utom fara så bör man kunna lite på det.

"Jag håller på att bli galen"
Det är inte heller ovanligt att det känns som om man håller på att tappa kontrollen eller bli galen. Men det är skillnad mellan en känsla och hur det verkligen förhåller sig. Vad menar man egentligen med "att blir galen"? Ofta är det jobbigt att tänka på det, vilket gör att man bara har en vag föreställning om det man ser som en katastrof. Men det kan hjälpa att faktiskt definiera vad man fruktar. Ibland kan man ha en inre bild av att man gör något ovanligt eller skämmer ut sig. Inom psykiatrin finns de personer som uppträder på ett väldigt avvikande sätt. Några skulle kanske kalla dem för galna. Det är oftast personer som har någon form av psykos. En psykotisk person saknar ofta sjukdomsinsikt, det vill säga att hon eller han inte själv upplever sig som sjuk. När man fruktar att man håller på att bli galen kan man fråga sig själv om man hör röster som ingen annan hör, om man tror att man kan påverka andras tankar eller att ens egna tankar blir påverkade och styrda av någon annan, och om man har upplevelser och tankar på att vara förföljd. Om man inte känner så är man troligtvis varken psykotisk eller "galen". En annan psykotisk störning man kan vara rädd för är schizofreni, som är en form av psykos. Schizofreni karaktäriseras av att man uppfattar verkligheten på ett annat sätt än andra, man kan blir inåtvänd, få osammanhängande tankar och tal samt i vissa fall hallucinationer. Det är viktigt att veta att schizofreni inte kan utlösas genom en panikattack.

"Jag tappar kontrollen"
Många tror att de ska bli handlingsförlamade under en panikattack. Det kan också vara tvärtom, man tror att man kommer att springa runt och skrika fula ord eller i värsta fall mörda någon. Det sker inte. Det finns inte en enda rapport om någon människa som blivit vild av en panikattack. Även om man får overklighetskänslor och känner sig konstig så kan man tänka i det närmaste helt normalt. Tänk också på hur många gånger du haft en panikattack och ingen omkring dig har haft en aning om det. Du tappar inte kollen.

"Jag kommer att kräkas och svimma"
Det kan kännas som om man är på väg att kräkas eller svimma vid en panikattack. Det händer däremot väldigt sällan. Man kan känna sig illamående innan och under en panikattack, men det är en följd av att kroppens kamp/flykt-system har dragit i gång vilket mycket sällan resulterar i att man kräks. Vid en panikattack höjs dessutom blodtrycket, vilket gör det nästan omöjligt att svimma.

 "Den tar aldrig slut"
När man är mitt uppe i en panikattack känns det ibland som om den aldrig kommer att sluta. Skräcken för att fastna i en attack är hemsk. Men det kan inte ske. Ingen människa har någonsin fastnat i en panikattack. Kamp/flykt-beteendet håller aldrig i sig speciellt länge, det ser det parasympatiska nervsystemet till. Det kan dock kännas som om attacken aldrig ska ta slut då den är som värst.