Allt om panikångest och paniksyndrom


Hur yttrar sig paniksyndrom?

Människor talar ofta om panikångest. Då vet man dock inte säkert om de menar panikattacker eller paniksyndrom. Det kan därför vara bra att skilja ut vad dessa begrepp innebär. Avgörande för dem som får paniksyndrom är att det drabbas av panikattacker utan att de utvecklas vidare till ett paniksyndrom och en del patienter med paniksyndrom får mycket sällan panikattacker. Ungefär hälften av dem med paniksyndrom får också så småningom den typ av fobier som kallas agorafobi. Nedan definieras innebörden av panikattacker och paniksyndrom.



Panikattack
Vid panikattacker drabbas man plötsligt av en rad obehagliga ångestsymptom. Utan att det finns en förklaring till att de uppstår just vid den tidpunkten. Symptomen brukar tillta snabbt, och når maximum inom 10 minuter, oftast ännu snabbare (se figur). Dessutom brukar tillståndet uppstå oväntat, dvs det är svårt att förstå varför attacken kommer just då den kommer. Även om man en tid kan känt sig allmänt ur balans, blir själva ögonblicket när attacken utlöses en obehaglig och oförutsägbar överraskning. Ofta förebådas attacken av diffust obehag som kan pågå under några minuter upp till en timme, men sedan kommer en punkt då det hela "bär iväg". Ångestsymptomen stegras mycket snabbt och den fullt utvecklade attacken är ett faktum. Under panikattacken får man ofta känslan att situationen är outhärdlig. Man måste fly, söka hjälp eller på annat sätt komma ut situationen. De obehagliga symtomen från kroppens olika delar och sinnesorgan kan variera från person till person, men hos dem som får återkommande attacker brukar ungefär samma kombination av yttringar ingå i de fullt utvecklade attackerna. "Partiella" attacker, där kanske bara 1-2 symtom ingår, kan också förekomma. Sådana attacker har ofta ett framträdande kroppsligt symptom, tex hjärtklappning eller yrsel, men de behöver inte vara så tydligt kopplade till rädsla. Den som även har erfarenhet av fullt utvecklade panikattacker har ofta ändå lätt att känna igen släktskapet mellan dessa och de partiella attackerna.



Paniksyndrom
Den som fått ytterligare en attack blir helt naturligt rädd för att denna obehagliga upplevelse skall återkomma. Då börjar paniksyndromet utvecklas. Olika personer reagerar på olika sätt, men vissa mönster brukar kunna ses. Läs mera här vad som skiljer en panikattack från paniksyndrom



Typiska symtom under panikattacker
[Hjärtklappning: hjärtat slår stark och/eller snabbt
[ Tryck över bröstkorgen eller smärta i hjärttrakten.
[ Lufthunger: känsla av att luften inte räcker till, att man måste andas extra mycket eller öppna fönster.
[ Räddsla för att man håller på att kvävas, känsla att någon täpper till i halsen eller sitter åt runt om strupen så att man inte kan andas ordentligt.
[ Yrsel, svindel, ostadighetskänsla, känsla att man håller på att svimma, upplevelse att underlaget ger vika.
[ Domningar, stickningar, krypningar tex i ansiktet armar eller händer.
[ Svettningar tex i pannan eller handflator.
[ Darrningar, skakningar tex i händer eller knän.
[ "Förstelning", man tappar kraften i musklerna, känsla att benen "viker sig"
[ Muntrorhet, svårt att svälja.
[ Frysningar/värmevallningar, rysningar "ståpäls" d v s håren reser sig, att man känner sig kall eller varm om varannat.
[ Illamående, obehag eller tomhetskänsla i magen, diareattacker
[ Deprealisation eller depersonalisation: overklighetskänsla, man känner sig på ett otäckt sätt avskärmad från omgivningen eller får svårt att känna igen sig själv eller delar av sig själv.
[ Rädsla för att tappa kontrollen; man kommer att göra något obehärskat, rädsla för att förlora förståndet.
[ Dödsångest: rädsla för att man håller på att dö (tros att man kanske vet från tidigare attacker att man alltid överlever)